что?

Haha, mamma tycker inte om att jag tar fast tjuvar. Idag var det två stycken. I rock.
Sedan var det en på jobbet som först skulle leka överlägsen och klaga på hur jag jobbade,
och jag VET att det bara handlade om att han ville verka mer erfaren. Sånt gör mig lack.
Jag kan mitt jobb. Och det sa jag, surt, tillbaka. Sedan betedde han sig som en 5åring.
Jag menar, hej, du är 26, och kör på fjortis-bråk-taktiken. "Hörde jag nåt?". Lame, haha.
Tror inte han pallar att jag säger emot, för han ska alltid vara i centrum. Intriger, intriger.

Nåväl. Utöver det var gårdagen en rätt fantastisk dag. Jag hann aldrig skriva igår, men;
• Drack ekologisk juice och åt pizza och canelloni i solen med David.
Har saknat just det med att äta mat utomhus, för det smakar mycket mer. Typ.
Sedan bjöd David mig på glass på Fjällgatan, som invigdes igår. Det var gött.
Önskar att vi hade haft en filt så man kunde somna på gräset i solen, för det är så bäst.

• Ett tema som återkom igår var mobbning. Det är en så sjuk grej. Det sitter kvar.
Saker folk säger när man var 10-15 kan vara gjuten som berg i en, tills man är vuxen.
På tv såg jag en vuxen man berätta om just det, att det sitter kvar.
Han såg fortfarande folk som kommenterade honom som "sportkillarna från skolan",
för det var så det var då, och så blir det därför nu. Han mådde fortfarande dåligt av det.
Och speciellt de saker som var en av tusen, men som stämde på det man själv lite tänkt,
det sitter fortfarande kvar hos mig. Som de sa när jag var 10. Eller 13. Det är ju stört.
Det blir därför ens sanning - Ett bekräftande av att det man själv tänkt var rätt.

• ..Sedan såg jag både Robinson och Survivor, och trodde först att Jarmo var samme man,
som när vi krashade med luftballong förra året, hade tagit sin lila mössa, blött med vatten,
och pressat mot min gigantiska bula på huvudet. Den mannen var en hjälte.
Men tyvärr inte Jarmo, fastän det hade varit tusen gånger coolare, för Jarmo är så weird.
Och så slogs jag av deras glädje när dom fick mat, och tänkte att wow, om det var så alltid.
Man tar saker för givet.
Här har ni en bild på Jarmo. Fin va? Ovanför ser ni David&jag på luftballongsfärden,
där Hjälten står till vänster i lila mössa, och där jag ser ut som en complete psychobitch.
Den bjuckar jag på!

Just nu bor jag i ett kaos. Allt är i lådor. Imorgon blir det tomt. Bara datorn kvar, typ.
Om två veckor flyttar vi in i smyg. Vet inte hur det känns, riktigt. Men det löser sig, väl.
Puss å kram, my beloved ones!

En bostad

Haha, okej. Titta lite på den här,
från bostad.stockholm.se;
1. Men faan vad pepp!
2. Min framtid?

Jag menar, det där är det dom väljer att uppmärksamma?
Det första man möts av? Ohyes.
Ta mig, bostadstockholm.
Nej, jag får flytta in i en låda.
Och har jag tur, om jag pressar på min köplats, kanske jag får bo i ett radhus om 26 år.
I kista.
Pepp!

Ederlezi

Idag lyssnar jag bara på Goran Bregović. Förstår ni att han är kanske bäst i världen?
Ederlezi-skivan är det jag lyssnat på konstant sen typ fyra idag. Det är fint.
Den lite sådär skönt balkan-deppig och vacker. Men nu är jag faktiskt pepp!
Jag och Emelie ska hänga park på fredag, för då blir det fucking 18grader!
(tänk i typ juli när man läser det här och tycker man var fett lam som var glad)
Hinner vi ska vi ävem shoppa innan, haha, so girly. Hoppas Alice kan vara med också.

Och det andra;
Jag bestämmer mig för att köra stenhårt på min livsfilosofi "det löser sig",
för det gör det ju oftast också. Ibland.

Dr.Strangeluv

Alltså det är när man mår såhär som man känner precis hur ensam man är.
Eller inte är. Men hur ensam man mår.


Att få reda på att man inte är godkänd av hyresvärden utan att vi måste bo där i smyg,
det känns inte riktigt som det jag ville höra just nu. Idag. Ikväll.
Jag vill bara ha en lägenhet med mitt namn på dörren, dit min post kan komma,
och kunna tapetsera utan att vara rädd för att bli vräkt dagen efter, kasta pengar i sjön.
Eller för att inte prata om ifall någonting går sönder. Vad gör vi då?
Inte ringer vi värden, iallafall.
Varför får man veta det här 2veckor innan man ska flytta? Jag orkar inte. Ta mitt liv.

Bomdiddibom didang didang diggidiggi!

Hej alla kära! Faan, vad länge sedan jag skrev här. Har liksom kommit av mig lite.
Kommit av mig lite i vårruset och det dekadenta livet, haha. Tackvare mina workm8's.
Men det är fint! Jag gillar't, helt klart.

Idag tog jag fast en tjuv. Eller, nästan. Tyckte inte själv att det var särskilt ballt,
men efter att 20pers frågat mig helt uppspelt om vad som hänt,
och Varuhuschefen kom springandes med en bild från bevakningskameran,
av mig och tjuven i kassan, som han tryckte upp i mitt ansikte med en göttigt glad min,
samt två biobiljetter i handen, "Jag känner mig snäll idag! Ta'rom! Å vad bra du var!",
och Kundservice-chefen prisade mig som "dagens hjälte", haha,
jaa då blev man ju lite peppad.
Scenariot; Kille med låda som var helt trashad, samt en jacka slängd över lådan.
E: *Scan scan*, Jaa, så får du gärna lyfta på jackan också!
Tjuv: Nää. Det vill jag inte.
E: Joda!
Tjuv: Nä, du får inte se.
E: Jo, men när tejpen är sådär halvklistrad måste jag tyvärr titta i lådan.
Tjuv: Nej, du får inte. *börjar skaka på händerna och bete sig underligt*
E: Ja, men då får du inte handla.
Tjuv: Men du får inte.
E: Ja, men vi har våra regler här! *lyfter jackan litet*
Tjuv: *Snor åt sig jackan och springer för sitt liv*

Jaa, och sen ringde jag och rapporterade det.
Och det var dammsugare, kuddar och shit i lådan, värt 1500. Gick in för 300, haha.
Aah, han vart ÄGD! Skönt.
(Och VEM satsar på ett sånt lamt snatteri? Eller som rån för högst 20.000? Lamers.)
Tycker det roligaste på mitt jobb är att händer någonting, så går liksom ryktet direkt.
Från kassa 1 till 16 på 5minuter, och vidare upp till matsalen, typ. Haha, svallertanter!
Älskare't. Älskar fan mitt jobb, det är Äg.

Förresten, en asbra grej med mitt jobb,
är att man kan säga "fan hörrni, vill någon ta min söndag? Jag måste vara bakis ifred..",
och dom fattar precis vad man menar, och skiter i att man låter som världens slappaste,
och det är inte skämmigt alls.
Haha. Loves it!

Imorgon är det fezt. Jag längtar. Somsagt, vår-dekadensen är på plats! Jag trivs.
Puss puss kram kram hejhej!

Boop-Boop-i-Doop!

JAJJEMÄN!
Idag tänkte jag egentligen gå ut och fira genom obscena mängder öl, men fifan,
kom hem, duschade, åt och blev satans trött istället. Och vad skulle jag då fira?
Jo, dels förlängt kontrakt till oktober. Dels beviljad semester precis då jag ville!
Wee! Det känns bra, no worries, liksom.


Men iallafall, istället för ölen blev det mysen och halvtristessen här hemma.
Snodde ihop en psyko-bild på 5min, påhejad av Stella. Det blir så ibland, ofta.
Här är den! Ville nog att den skulle vara lite gladare (därav hjärtanen), men men,

så är det ibland. Stackarn..
(Dessutom är färgerna lite mjukare på riktigt, vilket gör den snäppet mindre psyko)

Alltså, förlåt.
Lovar att jag hade tusen viktiga och intressanta saker att skriva egentligen. PussåKram!

Dum sill

aa, snacka om att vara helt utslagen efter alldeles för många 10-11h dubbelpass på jobbet i rad.
Efter att ha snacksat zingo, kinapuffar och mentos till Madagaskar 2 totaldäckade jag. I 13 timmar.
Det känns inte riktigt friskt att sova så mycket, men det behövdes väl.
Jobbar torsdag,fredag,lördag - sen är jag ledig i över en fuckin' vecka!! Weee! Då blire spa, landet och qualitytime med Liselott och Alice som kommer hem då. Jag kommer vara en lycklig människa, healing på så många olika plan.

Förresten, gissa vem som kom över och överlämnade en (dyr) tårta från Chokladfabriken?
Jo, nightwalker-grannen. Hon var så hemskt ledsen och berättade om sitt liv med att gå i sömnen.
Hur hon kommit bort på en stor flygplats som liten, etc. Synd att jag inte var hemma, hade velat se/höra allt live.

Och såhär såg tårtan ut. MM. Ska nog äta den till frukost.
För ja, nu ska jag äta frukost, sådär halv tre en onsdag. Herrå!

Ps. Idag är det första april, den som luras med mig får spö.

I staden växer inga blommor

Okej.
Så inatt när jag sover i stilla harmoni, vaknar jag av att jag hör mamma säga "är erika hemma?",
varpå David svarar "jag tror det? hon ligger väl och sover".
Jag förstår inte varför dom pratar om mig sådär mitt i natten och tror i sömnen att jag fyller år.
Mamma kommer in och sätter sig i sängen, och är sådär oroande blickstilla, stel och seriös.
"Erika? Det är någon här. Det är en kvinna som ligger i min säng."
Jag förstår fortfarande ingenting. Men ser att mamma är väldigt uppskrämd, och vaknar till liv.
"Va? Vad pratar du om? Är det någon här?"
"Ja, någon kom in och la sig i min säng. Jag trodde det var du först. Hon pratar inte svenska."
Det är någonting med när mamma är rädd. Hon är liksom min beskyddare. Är hon rädd,
ja, då är jag så rädd att jag mår illa. Så det gjorde jag. Och sedan gömde jag mig på toaletten.
Som ett barn.
"Hon måste sova väldigt djupt, för hon vaknar inte", sa David. Och då tänker jag att hon kanske är död.
Men vi hade en otrolig tur att David precis kom hem. "Jag tror att det är en person till här",
sa han, för han hade hört någon prata tyckte han.
Så han gick runt och öppnade dörrar, garderober, ropade och tände alla lampor.
Det enda jag tänkte då var typ "inbrottstjuvar? mördare? fullgubbar? psykopater?". Typ livrädd.

Men till sist övertygar David oss om att det faktiskt endast är tjejen i sängen som är där.
Sedan följer några minuter av kaos och panik och sansande sinsemellan.
Mamma och jag kommer på att grannen har haft fest, och att det måste vara någon av deras Schweiziska kompisar.
Så mamma går och ringer på grannen smått hysteriskt, medan jag och David försöker väcka kvinnan.
Hon vaknar inte. Och då blir jag istället jättearg och skriker "HALLÅ VAKNA, UPP MED DIG!",
varpå hon sätter sig spikrakt upp och stirrar sig chockat omkring. Vi får ut henne i hallen,
och alla tre står och stirrar surt på henne, och hon försöker mumla fram något på engelska.
"Eh..Sorry...Anders?". Alltså grannen. Så vi bara puttar ut henne i trappen, och hon går in i rätt lägenhet.

Tror ni att vi kunde sova efter det? Nyet! Jag fick lägga mig bredvid mamma, för hon vågade inte sova själv.
Stackaren.
Och min puls var fortfarande i hundraåtti, och jag mådde illa. Så vi pratade i säkert en timme innan sömn.
Mamma förklarade obehaget av att någon mörk skepnad med huva springer rakt in och lägger sig i hennes säng,
och hon förstår att det inte är jag, men ändå frågar "Erika vad gör du här?",
med hopp att det ska vara jag trots allt. Fast hon vet att det inte är så, för det ser hon.
Egentligen.
Ja, och så luktade hon sprit, rök och parfym som sju svåra år. Det gör inte jag, jag luktar sommaräng. Haha.
Till sist somnade vi. Men jag vaknade när tidningen kom, hjärtattack igen, tänkte att någon bröt sig in.

Så min dag på jobbet idag har varit lite efterbliven. Tappade t.ex min mobil tre våningar ned,
då jag snubblade i trappen, och precis lyckades pricka in glipan som leder rakt ned till bottenplan.
Den lever.
Det var ju bra, iallafall. Jag skrattade åt mig själv, för jag är så jävla klantig. Det var ju kul.

Förresten, kvinnan var grannens schweiziska fru, som tydligen går i sömnen (aspackad) rätt ofta.
Jag funderar på att kasta ned något elakt i deras brevlåda. Typ ett anonymt hotbrev eller en död kanin.
Godnatt!

Utkorgen

Sänt: 22:56:16
2009-03-27
Tyvärr David, jag
gör slut. Ska gifta
mig med Veronica
Maggio! K THX BYE!

Och vinnaren är...

Åh, det blev ingen trädgårdsmässa. Några kidz i mammas skola misstänks röka hasch,
så hon blev tvungen att ha massa extramöten. Haha, buhu. Damn you, haschkidz! Skärpning!
MEN.
Istället ska jag och Stella gå på Veronica Maggio på Cirkus nu snart. Pappa fixar!
Eller, han och Anneli snarare. Fick kompispris på jobbet. Så nu blire sushi&konsert!
Och det känns inte helt fel, heller.
Har faktiskt inte lyssnat på hennes senaste skiva, förutom några låtar. Gör det nu,
och jag tror jag gillar't!

Var även och tittade på lägenheten idag, den var lite mindre än jag minns. Men fin.
Tror faktiskt vi kommer trivas där, fastän det är sååå långt från stan (13min=1h för mig).
Haha, jag är bortskämd med söder. Det blir nog nyttigt för mig också, helt klart.

Ja, fifan, bortsett från den störda snål-snö-stormen ute, så är väl livet rätt gött!
Puss&Kram!

PS. Inatt drömde jag att jag fick sparken. Hoppas det inte händer på riktigt, DS.