Man kan undraundraundra, men när förstår man?

"Välkommen tillbaka till verkligheten",
sa dom på radion, då jag satte mig på bussen hem från jobbet.
Och ja, ungefär så kändes det ju. Ut från jobbkarusellen,
hem till hemmet, i regnet. Tillbaka till att inte fokusera tankar,
på jobbjobbjobb, istället för det som gnager.
Eller typ, tillbaka till verklighetsflykten från verklighetsflykten.
Jag saknar min mamma. Men det säger jag aldrig till henne.

13Juni

Alltså,
jag har känt mig helt nedstämd de senaste dagarna. Vet inte varför. Bara sådär.. opeppad.
Kanske för att jag tillbringar största delen hemma just nu,
kanske för att mamma åker till italien i tre veckor imorgon,
hon ska liksom finnas hemma så man kan äta middag eller åka till landet eller gå på bio, typ.
Kanske för att jag är stressad över att inte sommaren ska bli bra, lite konstigt att stressa över,
men jag tror nog att det dyker upp varje år, faktiskt. Skumt.
Kanske för att det bara regnar, regnar, regnar. Oändligt regn.
Men bra på ett sätt, då jag pluggar. Det har faktiskt regnat sedan dagen jag började, it's a sign!
Det håller mig hemma, hehe, inte luras med ut på dåligheter. (som jag saknar)
Och så sitter jag ensam hemma om kvällarna, och drömmer. Det är nog inte bra för hälsan.

Idag har jag och David varit tillsammans i 2år och 5månader - ballt! Grattis till oss!

Nej, nu ska jag lägga mig ned och dö.
Och Ica här har inte ens öppet, så jag kan inte köpa ett kilo godis och deppa ned mig i heller.
Damnit. Damn u Ica Tallis!

Pretty stupid

..Alltså jag såg nu att vår soffa tydligen blev såld för några dagar sen för typ 1000pix.
Grejen är bara den att vi;
1. Registrerat fel mailadress, så vi har inte fått några kontaktuppgifter till köparen.
2. Har inte råd att köpa en ny soffa för dom pyttiga pengarna (ångrar prissättningen)

Haha, vet inte riktigt hur jag tänkte. Men okej, tusen kanske man kan skrapa ihop nåt för.
Synd bara att alla soffor på mitt jobb är så satans tråkiga (sorry!).
Någon som har något tips på het, fräsh, mysig, ren och hel soffa för inte en miljon kronor?

Utöver det börjar mitt huvud bli lite skevt av all denna italienska,
sitter liksom konstant från vaknande till läggdags, med lite paus, och läserskriverlyssnar.
Lite knäpp blir man, helt klart.

Ska man gå ut och köpa lite godis och bara mysa solo kanske? Det regnar ju, det är fint.
Hejhopp!

...
Förresten, varför händer inte sådant här när jag åker till jobbet? Så himla fint!

Hej!

Just nu saknar jag något så otroligt att umgås med alla mina dudettes, så äre bara.
Det är lite kämpigt att inte ha ett liv just nu, hinner inte ens fixa lägenheten här,
men så kan det va! Jag känner ändå att jag lär mig nåt nytt och stimulerar hjärnan,
och det är också befriande på något sätt.
Och,
David hänger så mycket på studentmottagningar och studentskivor hela tiden,
kul för honom (tror jag?), men desto tristare för mig! Umgås med tv'n och böckerna,
haha, som en och annan n00b.

Jag vill ha en cykel - men vart ska jag cykla? 1 min till tuben? Knepigt!

Skolavslutning

klick-klick!

Idag var jag på min lillsyrras skolavslutning! Hon börjar sjuan efter sommaren, så stor nu! Gaalet.
Niorna gick ju ut nu, så det var mycket snack om det och mycket tårar och "blick mot framtiden".
Och SJÄLVKLART fällde jag en till fem tårar för jag tycker skolavslutningar är så känsloladdade,
haha.
Sedan var det en tjej i nian som skulle hålla tal, och hon kunde.inte.sluta.gråta, hon bara hulkade,
alla minnen dom haft från ettan till nian tillsammans. Då grät nog alla i kyrkan, för det var så fint.
Ja och så sjöng massa olika elever, och jag tycker det är så jävla modigt. Blir så fascinerad,
och önskar att jag var så modig och självsäker när jag själv gick i högstadiet.
Vilket känns som igår, men ändå tusen år sedan, när man sitter där i samma gamla avslutningskyrka.
Sedan fikade hela familjen på Billströms - älskar när vi samlas allihop, för vi är på så olika håll annars.
Nu åker min kära mami till Italien i helgen och 3 veckor framåt, och vem vet,
kanske tar jag en sista minuten dit när jag pluggat klart 25e, och tillbringar några dagar där.
Puss och kram i det lilla solsken som faktiskt tränger sig fram mellan molnen nu!

ps. på bilden har ni 1. min käre mami, 2. min käre syster, 3. min käre syster med sina kära vänner

Regina Spektor..

..I love you.

Och sedan..

..Blir en 16årig flicka mördad i en skog, bland festligheter och vimmel, tar ett liv slut.

Undrar..

..Varför nazister är nazister? Och när dom drabbar samman med antinazister,
och de skriker, arga ansikten, vad är dom arga på? Undrar vad dom skriker,
nyheterna visar bara tysta bilder.
Undrar varför 35 barn ska brinna inne på ett dagis i Mexico? 35, barn? Ungar.
Och utanför kör mammor och pappor och okända vänner från gatan lastbilar,
mot väggarna, för att krossa dessa, för att rädda de barn som ändå kunde räddas.
180 stycken barn med minnen av flammor. 35 utan minnen att skapa alls.
Undrar varför man ska hitta en resväska i ett hav, med saker och en biljett hem.
En riktig persons saker. Och en persons biljett hem till familjen, eller vännerna.
Hem till livet. Hem till hemmet. Men den vägen hem avbryts, av tekniska problem,
och ett stort mörkt hav.
Undrar varför man tränger sig på i skog och hav, roffar åt sig, det man kan ta,
och indianer protesterar, mot att olja ska borras i deras regnskog. 9 poliser dör.
22 demonstranter också.
Varför?

Jag vaknade imorse och kände ett starkt behov av att ta mig till naturen.
Till fjäll och isiga bergstoppar med forsar som spränger, i öronen,
och man kan dricka vatten direkt från marken, små bäckar. Som när jag var liten.
Eller till gröna ängar med kossor, en tystnad som spränger, i öronen.
Eller bara till kolmården.
- Var finns Gud? Var finns Gud? klagade en polis som tårögd kom ut ur den eldhärjade byggnaden.
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1597385/35-barn-doda-i-brand-pa-mexikanskt-daghem
och förresten, mitt i artikeln, där ser ni, ironin. Rikedomens verklighetsflykt. Det känns vidrigt.

Pre Monster Syndrome

Haha, okej. Jag är så smart.
Slog mig just varför jag ikväll pendlat mellan; ett craving från mitt inre att shoppa,
pressat i mig både choklad OCH chokladkakor (okej det var typ en kvar, men ändå),
varit asdeppad och inte velat någonting, varit sugen på att resa iväg från Stockholm,
nästan fällt en tår för att jag tyckte dom dansade så bra på Mtv, känt mig ensam,
saknat alla vänner som bor för långt bort, saknat alla vänner som bor väldigt nära,
känt mig mysig och göttig i sann hemmakvälls-anda och inte alls saknat någonting,
saknat solen, upptäckt solen då den kom tillbaka, hatat solen för att den var höstlik,
lyssnat på bra musik och tyckt att den varit för bra för att lyssna på,
lyssnat på tveksam musik och tyckt att den var för bra för att stänga av.
ALRIGHT!
Och just det, så tycker jag den här är asrolig ena sekunden, och andra hatar jag den;



Jaa, vad ska man säga.. Och listan kan göras oääääändligt mycket längre.
Var glada ni av det manliga släktet!
Var glada att ni slipper det här sköna once-a-month-fucked-skitzo-stadiet.
Peace, love, and PMS!

- --- --- --- -

Oh. Känner mig nog lite instängd och less, just nu.
Önskar att solen ville komma tillbaka lite,
och att jag hade lite mer tid att dra in till stan,
kanske köpa jobbskor, kanske hälsa på mamma,
kanske bara promenera och titta på omgivningen.
Får väl bli en annan dag.

Och sedan känner jag mig lite sommar-stressad..
Är sjukt sugen på att åka någonstans, med någon,
men det blir svårt känner jag.
Mamma reser bort till italien i flera veckor nu,
Stella är redan inbokad på typ alla resor som finns,
David drar snart till Asien med sina dudes i 1månad.
Jag känner mig bara väldigt ensam utan familjen.
(&då är det tur att man iallafall har massa vänner,
som minst sagt heter duga!)

Fast ja, när jag är såhär halvlagomt less,
så är jag iofs inte sugen på någonting alls. Lika bra!
Bara lyssnar på töntig musik (bör ej nämnas),
och drömmer mig bort lite grand. Till något annat.

Nu låter jag bitter, men så är det inte!
Men ni vet, ibland bara är man sådär lite drömsk och luddig,
och det behöver inte vara ledsamt eller bittert, utan det bara är.
..Är någonstans mellan verklighet och huvud.

Jävligt otydligt, är det. Haha.

PS. hur faan ska jag klara att bo ensam i en månad?
Lär ju go nuts and bananas och flytta hem igen, typ.
Puss&Kräm löövers!