Alive

Ibland kan jag plötsligt komma på, att FYFAN vad soft det hade varit att vara 16-20år på 90-talet. För att kunna ta del av hela ungdomskulturen då. Alltså, helst inte då det här silvriga glittriga tacky modet och hela popsvängen, utan nu pratar jag GRUNGE här. Ibland kan jag lyssna på någon gammal grunge-dänga och bara tänka hur soft jag hade tyckt att det var att glida runt i flanellskjorta och gå på riktigt bra konserter. Åh, varför får jag inte? Kan helt seriöst få lite ont i magen när jag ser ett stort publikhav på en inspelad konsert med Nirvana eller Pearl Jam. Så hörde jag även en av världens bästa låtar på radion idag, och så var hela karusellen igång igen, haha. I give you! Pearl Jam - Alive, och här kan ni välja mellan halvlive och hellive, typ. Jag föredrar andra versionen, tycker att dom är helt knäppa och härliga där. Så jävla göttig livekänsla. Mmm... Har haft känslan av låten i mig hela dagen idag.

Sedan tog jag och Karin färjan ut till Djurgården och promenerade till Rosendahls Trädgård där vi fikade. Sedan promenerade vi vidare, åt helvete, haha. Men åh vad fint det var! Vi bara gick och gick och kom till ett nytt vackert ställe runt varje hörn. Och så kalla vindar. Riktigt skönt! Nu har jag lagat en god middag åt lilla familjen, så nu blir det Idol och ett glas rött vin till det. Mysfredag! Helt klart. Och så jobb hela helgen. Tjipp!